Mysteriet med Akilles blonda hår

Av Malena Lagerhorn.
3 minuters läsning.

Vem har inte sett Brad Pitt i rollen som Akilles i den storslagna filmen Troy? Filmen Troy handlar om slaget om Troja, ett stort grekiskt slag som ska ha skett för mer än 3000 år sedan. Slaget om Troja skildras i det klassiska verket Iliaden av den mytiske skalden Homeros (Ilion är ett annat namn för Troja och därav namnet Iliaden).

Brad Pitt i rollen som den store hjälten Akilles har antingen en peruk på sig eller så har han fått håret blonderat. Det kan man tycka är lite märkligt eftersom han spelar en grekisk hjälte. Filmen är inte så trogen Iliaden, men en sak har filmmakarna varit trogna med och det är att Brad Pitt är blond. För det står faktiskt i Iliaden att Akilles är blond. Och inte bara Akilles – blond är den vanligaste hårfärgen bland grekerna i Iliaden.

En sak som däremot inte stämmer är att Akilles / Brad Pitt strider i en het öken. Solen gassar hela tiden och Brad Pitt och de andra hjältarna svettas. Det gör de inte i Homeros ursprungsverk Iliaden. Där är det mulet och kallt. Hjältarna har på sig yllemantlar och till och med päls på axlarna när de inte strider. De värmer sig vid eldar – trots att det är mitt i sommaren. Dessutom sover de under ylletäcken under de heta grekiska sommarnätterna. En av favoritaktiviteterna hos den högste guden, Zeus, är att snöa och hagla. Han tycks inte vara så intresserad av att gassa med solen. Snö och hagel är hans grej, som kung Bore ungefär.

Var det verkligen i Grekland som de blonda hjältarna stred i kylan?
Många av de grekiska hjältarna som deltar i slaget om Troja är alltså blonda och strider i ett väldigt kallt Grekland, där den högste guden älskar att snöa och hagla. Iliaden och Odysséen är två av Greklands mest kända verk från antiken. De skaldades av Homeros någon gång under bronsåldern för mer än 3000 år sedan, men skrevs ned långt senare, för ca 2700 år sedan. Men redan antikens greker tycks inte riktigt ha känt igen sig i verken.

Förutom snön och det blonda håret så fick de inte ihop Homeros geografi. Homeros har placerat mängder med öar, seglingsavstånd, kuster, berg, floder och annat geografiskt helt fel. Medan antikens greker kliade sig i huvudet har dagens bedömare gjort det enkelt för sig. De bedömer att det är så mycket som är fel att Iliaden och Odysséen måste vara sagor och inte baserade på verkliga händelser. Det är ett enkelt sätt att kunna strunta i om Homeros var jättedålig på geografi. Och så kan man strunta i alla andra konstigheter som inte stämmer, såsom hårfärg och klimat.

Det finns två lösningar. Antingen var Homeros urdålig på geografi och hittade på alltihopa. Eller så baseras Iliaden och Odysséen på verkliga händelser, för någonstans måste ju Homeros ha fått inspirationen ifrån. Men var nu än slaget om Troja ägde rum så kan det inte ha ägt rum i Grekland, även om det var där verken slutligen nedtecknades och bevarades. Men varifrån kommer då berättelserna från första början?

Slaget om Troja: ett primitivt slag långt upp i norr?
Någon som inte har gjort det enkelt för sig och som har funderat på vad Homeros säger, om geografi, klimat
och andra detaljer, är den italienske kärnfysikern Felice Vinci. Den homeriska världen är oerhört mycket mer primitiv än man kanske kan föreställa sig från filmen Troy. I slaget om Troja finns inga pampiga stenmurar, tjusiga stridsuppställningar eller avancerade vapen. De flesta krigare kastar sten och spjut. Det är råa och våldsamma skildringar av sår och skador. De anfallande akajerna består av en koalition av hövdingar från olika håll. De har flatbottnade båtar som de drar långt upp på land i något som påminner om en stor, samordnad räd. Det är inte helt olikt det som de vikingatida skrivarna Snorre Sturlasson och Saxo Grammaticus berättar om.

Italienaren Felice Vinci, som själv kommer från Medelhavets kulturvagga, har ifrågasatt om Iliaden och Odysséen verkligen ägde rum i Grekland. För det har han fått mycket kritik. Det är lätt för den oinsatte att avfärda hans argumentation som flummiga Atlantis-teorier. Men Felice Vinci har inte använt sig av flum utan har utgått ifrån två exakta vetenskaper, klimat och geografi, och har använt dessa för att analysera var händelserna i själva verket kan ha skett. Han har läst, räknat och mätt. Och bland alla öar, seglingsavstånd och klimatfakta har han fått betydligt bättre överensstämmelse när han placerar slaget om Troja långt upp i norr istället för i Grekland.

Jag blev så fascinerad över den här teorin att jag skrev en bok om slaget om Troja, men i dess ursprungliga miljö. Boken: ILION – en gång kommer den dag då det heliga Ilion faller

Boken finns hos nätbokhandlarna men du kan också låna den på flera bibliotek i landet.

Copyright Malena Lagerhorn.

%d bloggers like this: