A new hero, second edition

Nu är den ute i handeln, ILION, 2:a upplagan. Vad är en hjälte och vad är en riktig man? Vad innebär det att uppfylla sitt öde? Vad är din roll som människa?

The second edition (Swedish) is now available in stores. What makes a hero and what makes a real man? What does it mean to fulfill your destiny? What is your role as a human being?

(English edition available on Amazon)

Just nu superpris på Herakles: 39 kr på CDON och Adlibris!

Herakles är berättelsen om en antik hjälte, om en man som är både farlig och fascinerande. Förlagd till midnattssolens magiska länder, i en gåtfull och svunnen era, är Herakles en äventyrlig, humoristisk och grym skildring av en psykopat.

Passa på medan rean pågår:
CDON: Herakles – en psykopats berättelse
Adlibris: Herakles – en psykopats berättelse

But everyone knows the Trojan horse wasn’t a horse… don’t they?

Article 2 (last article)
(Read Article 1: The most embarrassing mistake in history: What if the Trojan horse was a ship?)

Ragnar Lodbrok’s son Hastein pretended he wanted to convert to Christianity and then feigned death. As a newly saved Christian, he was laid in a coffin by the Romans. His “despaired” shipmates were invited to the funeral, but during the ceremony, Hastein jumps out of the coffin and cuts the throat of the high priest. His fifty men draw their weapons and plunder and burn the city. However, the city wasn’t Rome but the smaller town of Luna.


If you have a thousand ships at your disposal, do you really start building a gigantic wooden horse? No. The Trojan horse was never a horse, it was a ship.


The story about the Trojan horse must have been created somewhere where ships were important and where horses were used as a metaphor for ships. And everybody at that time knew that it wasn’t a horse that the poets told about but a ship. But when the story was written down far later, it was in Greece, in a culture where people didn’t understand the metaphor.

It isn’t just the Trojan horse that’s strange. Much else in the ancient Greek works the Iliad, about the Battle of Troy, and the Odyssey, about the hero Odysseus, doesn’t match the Greek environment very well at all. Most of the heroes are blond, the summer nights are cool, and the men warm themselves in front of fires and wear woolen mantles. In the middle of summer.

My goal has been to retell the Battle of Troy in its original environment, such as it’s described in the Iliad (Ilion is another name for Troy). As long as we read the story with a Greek filter in front of our eyes, we don’t see what the Iliad actually tells us. The Iliad describes a primitive and cold environment. The fighting continues throughout the nights, because the summer nights in the North are so bright. The battlefield is foggy and it’s cloudy and cold. The warriors throw stones at each other in something that mostly resembles a large Viking raid. Unlike all the movies, books, and theater plays about the Battle of Troy, I have kept word for word to the Iliad, about a fatal battle between mighty chieftains far up in the North.

The book: ILION – the day will come when sacred Troy must die

Copyright Annika Lagerhorn

The most embarrassing mistake in history: What if the Trojan horse was a ship?

Many have probably heard about the Trojan horse, one of the first tricks ever used in war. The Greeks who attack Troy pretend to leave with their thousand ships, but hide instead behind an island. They leave a giant wooden horse on the beach – the Trojan horse. The inhabitants of Troy believe it’s a sacrifice to the goddess Athena and pull the horse into the city. However, the horse is full of Achaean warriors who jump out of the horse in the night and open the city gates for the rest of the army.


If you have a thousand ships at your disposal, do you really start building a gigantic wooden horse? No. The Trojan horse was never a horse, it was a ship.


But now wait. Isn’t it a bit strange that an army builds a giant wooden horse? Isn’t it more likely that they just leave one of their thousand ships as a sacrifice to Athena? Or at least builds an owl, which is the sign of Athena? Or a statue of Athena herself? Why a horse?

The story about the Battle of Troy was preserved orally for a very long time. Myths wander and spread and what if the poets over time didn’t understand the original story? Especially if the story had traveled far from its place of origin? That it wasn’t a Trojan horse but a Trojan ship?

In another ancient Greek story, the Odyssey, about the hero Odyssey’s wanderings after the Battle of Troy, his wife Penelope says that “ships are like horses on the sea”. As the centuries passed by, the poets may not have understood that the original story referred to a ship and really believed it was a horse.

The same metaphor was used in the Nordic Viking society. Here the word “horse” was used as a metaphor for ”ship”. Ships had an enormous significance in the ancient culture of the North. We see that even today from the stone ships and ship burials that are found throughout the Nordic region. There is also a similar Viking story, but with a coffin, about Hastein, one of Ragnar Lodbrok’s sons.

Article 2 (last article): But everyone knows the Trojan horse wasn’t a horse…don’t they?

Snart är det BOKREA. Förhandsbeställ ILION redan nu.

Ilion är en historisk roman som utspelar sig under den mytomspunna bronsåldern.

Ordinarie pris ca 179:-, nu under rean
Adlibris 89:-
Bokus 109:-
CDON 89:- (länk nedan)

Ilion är en berättelse om världens mest kända bronsålderskrig, slaget om Troja, men i en nordisk miljö enligt en ny teori av den italienske kärnfysikern Felice Vinci. Malena Lagerhorn skildrar en heroisk och storslagen era 2 500 år före vikingarna.

HANDLING
I en avlägsen era, under bronsåldern i norr, kämpar de lokala hövdingarna om makten över land och hav. I öster regerar hövding Priamos, hövding över den mäktiga staden Troja. I söder regerar Agamemnon, hövding över de rika danaiska öarna. Men maktbalansen mellan hövdingarna är bräcklig och efter en neslig kidnappning ser hövding Agamemnon sin chans att samla en koalition av krigare runt Östersjön för att krossa Troja, en gång för alla. Mitt i berättelsen finns den unge krigaren Melas, ättling till förfadern och krigsguden Ares. Tillsammans med sin kusin Toas ansluter sig Melas till koalitionen med en brinnande längtan i sitt hjärta – att hämnas sin mördade familj.

En lokal hövding vill hämnas sin bror, en ung krigare vill hämnas sin familj, men många är de som traktar efter krigets härjningar och plundringsgods. Ett krig som utkämpas med stenar och svärd på ett stort och dimmigt fält där inte ens nattens mörker kan hålla fienderna ifrån varandra. Bränder och översvämningar, åskblixtar och jordbävningar – som om gudarna själva deltog i slaget – den största striden någonsin mellan trojaner och danaer. Melas och Toas kämpar sida vid sida, utan att svika den ed som de en gång svor inför gudarna, att de en dag som bröder ska plundra Troja och bränna den mäktiga staden till grunden. Men vad är en ed mellan bröder värd när de grymma gudarna verkar slåss på vardera sida av slaget? Melas söker efter tecken i skyn – örnen – medan kriget rasar med oförminskad kraft under sommarnattens bleka himmel i norr.

EN BERÄTTELSE OM FORNTIDA HJÄLTAR
Ilion är den första romanen i en serie förlagd till en gåtfull och storslagen era. Malena Lagerhorn sammanför antika mästerverk i en fängslande berättelse om äventyr, krig, hämnd och kärlek.

The day has come when my theory has come to life in a fiction novel in the country of the proud Achaeans!
Felice Vinci, author of The Baltic Origins of Homer’s Epic Tales

Adlibris: https://www.adlibris.com/se/bok/ilion-9789175579696
Bokus: https://www.bokus.com/bok/9789175579696/ilion/
CDON: http://cdon.se/bocker/malena-lagerhorn/ilion-31756851

 

Men alla fattar väl att den trojanska hästen inte var en häst…? Eller?

Artikel 2 (sista artikeln)
(Läs artikel 1: Historiens pinsammaste misstag: Tänk om den trojanska hästen var ett skepp)

Ragnar Lodbrooks son Hastein låtsades bli frälst och låtsades sedan dö. Som nyfrälst kristen lades han av romarna i en kista. Hans ”förtvivlade” skeppskamrater bjöds in till begravningen, men mitt under ceremonin hoppar Hastein upp ur kistan och hugger halsen av översteprästen. Hans femtio män drar sina vapen och plundrar och bränner staden. Som dock inte var Rom utan den mindre staden Luna.


Om man har tusen skepp till sitt förfogande – bygger man verkligen en gigantisk trähäst då. Den trojanska hästen kan inte ha varit en häst utan ett skepp.


Berättelserna om den trojanska hästen måste ha myntats första gången på ett ställe där skepp var viktiga och där häst brukade användas som en liknelse för skepp. Och där alla alltså fattade att det inte var en häst som skalden berättade om utan ett skepp. Men när berättelserna väl skrevs ned så var det i Grekland, i en kultur där man inte förstod liknelsen.

Det är inte bara den trojanska hästen som är skum. Mycket annat i de gamla grekiska berättelserna Iliaden, som handlar om slaget om Troja, och Odysséen, som handlar om hjälten Odysseus, stämmer inte heller överens med grekisk miljö. De allra flesta hjältarna är ljushåriga, sommarnätterna är kylslagna och männen värmer sig framför eldar och har yllemantlar på sig.

Jag har velat återberätta slaget om Troja i sin ursprungliga miljö, så som den som beskrivs i Iliaden (Ilion är ett annat namn på staden Troja). Så länge vi läser berättelserna med ett grekiskt filter framför ögonen så ser vi inte vad Iliaden i själva verket berättar om. Iliaden beskriver en primitiv och kall miljö. Striderna pågår nätterna igenom eftersom sommarnätterna i norr är så ljusa. Slagfältet är dimmigt och det är mulet och kallt. Krigarna kastar sten på varandra i något som mest liknar en stor, vikingatida plundringsräd. Till skillnad från alla filmer, böcker och teateruppsättningar som har gjorts om slaget om Troja, har jag hållit mig ord för ord till det som Iliaden säger, och berättar om ett ödesdigert slag mellan mäktiga hövdingar långt uppe i norr.

Boken: Ilion – en gång kommer den dag då det heliga Ilion faller

Copyright Annika Lagerhorn

Historiens pinsammaste misstag: Tänk om den trojanska hästen var ett skepp?

Många har säkert hört talas om den trojanska hästen, en av världens första krigslister. Grekerna som anfaller Troja låtsas ge sig iväg med sina tusen skepp, men gömmer sig istället bakom en ö. Kvar lämnar de en gigantisk trähäst – den trojanska hästen. Invånarna i Troja tror att det är ett offer till gudinnan Atena och drar in hästen i staden. I själva verket är hästen full med krigare som under natten hoppar ut ur hästen och öppnar stadsportarna för resten av hären.


Om man har tusen skepp till sitt förfogande – bygger man verkligen en gigantisk trähäst då. Den trojanska hästen kan inte ha varit en häst utan ett skepp.


Men vänta nu. Är det inte lite märkligt att en krigshär sätter igång och bygger en jättehäst av trä? Är det inte troligare att grekerna bara lämnar kvar ett av sina tusen skepp som offer till Atena? Eller åtminstone bygger en uggla som ju är Atenas tecken? Eller en staty av Atena själv? Varför en häst?

Berättelsen om slaget om Troja bevarades muntligen under mycket lång tid. Myter vandrar och sprids och tänk om skalderna med tiden inte förstod den ursprungliga berättelsen? Särskilt inte om berättelsen hade vandrat långt från sin ursprungsort? Att det inte var en trojansk häst utan ett trojanskt skepp?

I en annan uråldrig grekisk berättelse, Odysséen, om hjälten Odysseus irrfärder efter slaget om Troja, säger hans hustru Penelope att ”skepp är som hästar på havet”.  Efter århundradenas gång förstod kanske inte skalderna att det var ett skepp som avsågs utan trodde verkligen att det var en häst.

Samma liknelse användes i det nordiska vikingatida samhället. Här användes ordet ”häst” som liknelse för ”skepp”. Skepp hade en oerhört stor betydelse för den forna kulturen i norr. Det kan vi se än idag inte minst på de skeppsgravar och skeppssättningar som finns över hela Norden. En liknande berättelse, fast med en kista, finns om Hastein, en av Ragnar Lodbrook söner.

Artikel 2 (sista artikeln): Men alla fattar väl att den trojanska hästen inte var en häst? Eller?

The final preparations of a game to the death – Achilles meets his destiny

Last article
(Read article 1: A Super Bowl game to the death – with Achilles as one of the players.)

The chieftains who attack Troy wear breastplates of leather with protective bronze plates. They have shin guards that are constructed in a similar way. They wear helmets, which are also made of leather with bronze plates or bones of wild boar. Their weapons are bronze swords and bronze knives, which often have been inherited for several generations, but they are mainly fighting with spears. They protect themselves with large leather shields that cover their entire bodies if they crouch down behind them. The shield hangs in a strap over the shoulder. This is what Achilles and the other chieftains wore in the battle:

In the Battle of Troy, as a regular warrior, you probably only have leather protection. Your helmet probably consists of a thick felt hat made of wool. Your spear is your most important weapon, but you’ll also throw stones. Only cowards use the bow. Probably you have some kind of shield, but it may not be as well-crafted as the chieftains’ shields.

The chieftains use war chariots pulled by horses on the battlefield. Each chariot is pulled by two horses and two warriors can fit in the chariot. One of the warriors is charioteer and steers the chariot to the battle. Then, the second warrior jumps off to fight while the charioteer drives away a little bit to protect the chariot and the horses. Most warriors, however, fight on foot. Chieftains are expected to fight in the front row. The worst thing that can happen is to be seen as a coward. This applies both to chieftains and to you as a warrior.

You (or Achilles if you want) are standing on the vast field with the sun in front of you, but the sky is cloudy so you won’t be dazzled. It’s also foggy because the field is low-lying, next to the sea, and in addition a small river runs along one side of the field. You’ll have to fight slightly uphill for several miles until you’ll reach the walled town of Troy. The summer nights are bright so you’ll have to be prepared to fight both day and night. In other words, you must be very strong and in good shape. You probably have toddlers at home. Because you can’t be too young or too old to have enough strength for the heavy battle.

A battle could be resolved in several ways. Instead of everybody fighting, the conflict could be resolved with single combat. The greatest warrior from each side was chosen and the two warriors fought to the death. The winning side was the one whose warrior survived the single combat. If you belong to the greatest warriors, this is something you must be prepared for. In Battle of Troy, the chieftains try this at first.

A battle could also be temporarily interrupted by a chieftain holding up a spear horizontally in the air with the hand at the middle of the spear. Conflicts could also be resolved through negotiation and bargaining. This also happens in the Battle of Troy.

Now the Trojans are approaching with noise and cries. Their bronze helmets shine in the morning light. You raise your spear and run into the battle.

ILION – the day will come when sacred Troy must die

A Super Bowl game to the death – with Achilles as one of the players

Imagine it’s Super Bowl. The two best teams have just lined up for the game. The sports commentators present the players and their merits. We can watch them in close-up. Because what would it be like if we had no idea who played in the game or even the names of the teams? It would be almost pointless to watch the game.

Now, imagine a game 3,600 years ago. But at that time, it was a game to the death – the Battle of Troy with Achilles as one of the players. We can read about the Battle of Troy in the Iliad, once created by the mythical poet Homer. There’s a chapter in the Iliad that many commentators think is strange – the Catalogue of Ships. In the Catalogue of Ships, Homer recounts more than 40 chieftains who attacked Troy, where they came from, and their genealogies. Achilles was one of them. Many commentators think that this chapter is boring and uninteresting. Some of them have even speculated if the chapter has been added afterwards. But if you assume that the battle really happened, it was like a Super Bowl – but to the death. If you don’t know the “players”, the Iliad becomes meaningless.

The chieftains were like a combination of Super Bowl players and Hollywood stars. They were the greatest celebrities of their time and they fought at the risk of their lives. But what did the “playing field” look like?

Imagine that you’re a warrior who has joined the fleet of one of the many chieftains who have gathered on the beach to attack Troy. Behind you are the sea and the ships that have been pulled up in several rows on the beach. In front of you is the Scamandrian Plain that stretches several miles to Troy, which is situated on a hill. Troy, according to the Iliad, is a town surrounded by an earthwork of stone and soil and with a palisade on top. The wall is too weak for the Trojans and their allies to be able to protect themselves behind it – even though you haven’t brought siege towers or catapults. Such things didn’t exist at that time. The Trojans have therefore come out to meet you on the plain. What type of armor are you and your fellow warriors wearing?

Article 2 (last article): The final preparations of a game to the death – Achilles meets his destiny

Uppladdningen inför en dödlig match – Akilles möter sitt öde

Sista artikeln.
(Läs artikel 1: En Champions League-match på liv och död – med Akilles som en av spelarna.)

Hövdingarna i slaget om Troja har bröstharnesk av läder med skyddande bronsplattor. De har benskydd som är tillverkade på liknande sätt. De har hjälmar som även de består av läder med bronsplattor, alternativt ben från vildsvin. Deras vapen är bronssvärd och bronskniv, som ofta har ärvts i flera led, men de strider framför allt med spjut. De skyddar sig med en stor lädersköld som täcker hela kroppen om de kryper in bakom den. Skölden hänger i en rem över axeln.

I slaget om Troja hade du som vanlig krigare antagligen bara skydd av läder. Din hjälm består troligen av en tjock filtmössa i ylle. Spjutet är ditt viktigaste vapen, men du kommer även att kasta sten. Bara fega män har pilbågar. Antagligen har du någon form av sköld, men den kanske inte är lika välgjord som hövdingarnas.

Hövdingarna använder sig av häst och vagn på slagfältet. Vagnen dras av två hästar och två krigare får plats i den. Den ena krigaren agerar körsven och kör fram mot striden. Därefter hoppar den andra krigaren av för att strida medan körsvennen kör undan en liten bit för att skydda vagnen och hästarna. De flesta strider dock till fots. Som hövding förväntas man strida i främsta ledet. Det absolut värsta är att framstå som feg. Det gäller både för hövdingarna och för dig som krigare.

Du står på det vidsträckta fältet med solen snett emot dig, men då det är mulet blir du inte bländad. Det är dimmigt eftersom slätten är låglänt och ligger vid havet och dessutom rinner en å längs slättens ena sida. Du kommer att behöva strida dig fram i flera kilometer i svagt uppförslut tills du når den muromgärdade staden Troja. Sommarnatten är ljus och du måste vara beredd på att strida både dag och natt. Du måste alltså vara mycket stark och i god form. Du är antagligen småbarnspappa. För du kan vare sig vara för ung eller för gammal för att orka med den tunga striden.

En strid kunde avgöras på flera sätt. Istället för att alla strider kunde man utlysa ett envig. Den främste kämpen från varje sida valdes då ut och de fick strida till döds. Den vinnande sidan var den vars krigare överlevde enviget. Hör du till de främsta krigarna är detta något du måste vara beredd på. Detta försöker man till en början med i slaget om Troja.

En strid kunde även tillfälligt avbrytas genom att en hövding från ena sidan höll upp ett spjut på tvären med handen mitt på spjutet. För en konflikt kan ju också lösas genom förhandling och köpslående. Det här är också något man försökte med i slaget om Troja.

Nu närmar sig trojanerna med larm och rop. Deras bronshjälmar glänser i morgonljuset. Du lyfter ditt spjut och ger dig in i striden.

Ilion – en gång kommer den dag då det heliga Ilion faller

Copyright: Annika Lagerhorn